Lidingöloppet

(Lidingöloppet 2014)
 
Lidingöloppet det tredje loppet i en svensk klassiker för mig och hittils det jobbigaste loppet.
Kändes som om löpningen gick framåt hela tiden, borde kanske börjat springa tidigare men eftersom det har varit sjukt mycket på jobbet har det varit omöjligt.
 
Var nervös över att min höftböjare / ljumske skulle börja krångla som den har gjort vid några träningstillfällen.
Så pass att det bara är att börja gå hem.
 
Provsprang delar av loppet så jag hade sätt hela banan innan.
Abborbacken kändes överskattad när man "bara" sprungit 7km innan man kom till abborbacken. Var en helt annan femma efter 25km kan jag säga. Och det var där som jag tog helt slut.
 
Måste haft ett väldigt bra tempo första 2 milen.
Efter 20km kände jag att energin började energin ta slut och fick krampkänning i grönsta backen.
Grösnta backen är den första av tre namngivna backar.
Mitt i backen kände krampkäning och började därför gå och det gjorde saken inte bättre, tvärtom.
 
Men jag sprng hela vägen fram till abborbacken. Men där blev det till att gå, kunde inte sprigna pga kramp. Kändes som om två golfbollar på varsin sida om lårmuskeln ovanför knät. Gick inte att springa så jag vr tvungen att gå, hela backen.
Sen när jag hade kommit upp för backen så hade krampen släpt så jag började springa, efter ett tag så kom krampen tilbaka och så fortsatte det.
Kramp, springa, kramp springa.
 
Med tanke på hur mycket jag var tvungen att gå så är jag nöjd med tiden 3 timmar och 8 minuter.
Ljumsken / höftböjaren höll hela loppet :)
 
Bara Vasaloppet kvar så är "En Svensk Klassiker" avklarad :D
 
 
Follow on Bloglovin
 
 
Taggar: en svens klassiker, klassikern, lidingöloppet, löpning;

Vansbrosimningen

Ja Vansbrosimningen hur gick det med den?
 
Sämsta mjöliga förberedelser.
Efter vättern blev det inte mycket träninng och när jag väl kom till en basäng för att sima några km så blev jag förkyld. Så det ända jag kunde fokusera på fram tills själva loppet var att bli frisk.
Samtidigt som man jobbade dag och natt.
 
Själva loppet blev nerkortat från 3km till 1,5km pga att det var för kallt i vattnet.
Så man simade 0.5 km medströms och 1km uppströms.
Uppströms var ungefär så kämpigt som jag tänkt mig, var tvungen att ta i för att komma någonstans.
Hände ingenting från början när man simmade motströms, kändes som om man stod helt still när man kollade mot strandkanten.
 
Men de här måste vara det värsta loppet i det avsenedet att man inte kan påverka sin fart helt själv (om man inte är elitsimmare och kan ligga i ytterkant) pga av att det är så himla trångt i vattent. Tror aldrig jag varit så nära att dränka någon. Armbågar, fötter, händer och sparkar. Folk tar ingen hänsyn överhuve taget.
 
Var så sjukt arg ett tag.
 
Kalla vattnet kände man bara av de första 50m då i fötterna. Jag hade hel våttdräkt och är nästan ett måste tycker jag. 
 
Tiden blev ca 41 minuter
 
Follow on Bloglovin
Taggar: Vätternrundan, vasaloppet, vansbrosimningen, lidinöloppet, superkropp, träning, kallt vatten, motströms, vansbro, vansbrosimningen;