PeB

 

Spåren var så där ibland väldigt mjuka ibland helt okej. Alla nedförsbackar var dock bra spår i så man behövde aldrig vara orolig i nedförsbackarna.

Lämnade in skidorna för vallning i Mora, varmt väder och nederbördsprognos gjorde att man satte klister på skidorna.

Vilket skulle visa sig vara fel val.

Hade inge fäste i backarna och dåligt glid i början.

Precis efterförsta nedförsbacken så kändes det väldigt bra och jag skulle byta spår för att åka om.

Det slutade med en dm djup kroater efter mitt huvud i snön, tur att detvar mjuk snö.

Det tog tvärstopp i den lösa ny snön utanför spåret, hade 3-4cm snö under skidorna som gjorde att det tog tvärstopp.

Skrappade skidorna men så fort jag satte ner dom var det likadant, sen fick jag inte i pjäxorna då det bildats is i bindningen.

Blev ett ofrivilligt stopp på 10-15 min med upprapade skapningar på skidorna och strul med bindningen.

 

För mig kändes det oroväckande mycket i vänster armbåge, vilket gjorde att jag höll tillbaka lite i spåret. Annars var det nedre delen av ryggen som kändes mest otränad. Dagen efter var det som sagt ryggen som kändes, men inte så mycket som man tänkt sig. Och andra dagens träningeverk som brukar vara den värsta uteblev. Visst så var man tröttare i kroppen men den där andra dagens träningsverk som brukar vara så hemsk kom aldrig :)

 

I början av loppet så var det kö upp i backarna som ändå var långa, ingen hade fäste och alla gick saxandes upp i backen.

Lundbäcksbackarna som jag hade hört talats om var långa och branta, där var det också att promenera upp. Min svagaste sida är uppförsbackarna. Har inte riktigt tekniken för det.

 

Som med vätternrunan så är mitt tips att försöka köra längre träningsrundor för att vänja kroppen. Drick också buljongen som serveras så kanske du slipper kramp. Jag kom precis undan med det tror jag, på slutet var det kamp insida lår på gånge. Men den kom aldrig riktigt.